Allt och alla som jag älskar, allt jag vet om, allt runt omkring mig,
kommer en dag att vara borta.
Min familj, mitt hem, mina vänner, min kropp.
Världen är mitt sinne som jag skapar, spelar och lider i.
Jag ska skilja mellan det verkliga och det overkliga. Det
kända är overkligt och kommer att komma och gå. Det
okända, det oföränderliga är sanningen och det kommer att bestå.
Jag slåss för att behålla min tro på att jag existerar, fortfarande.
Mitt innersta väsen vill dock lämna över min existens till existensen.
Innerligt svårt att förstå, men jag överlämnar mig själv mer och mer.
Det är så spännande att försöka förstå det jag redan vet, det är spännande
att minnas lite åt gången.
Med kärlek <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar